Skip to content

Killblogg

februari 16, 2013

Blev nyss uppmanad att ”sluta killblogga”, det vill säga uppdatera oftare, och kände mig en smula träffad. Fram till senaste inlägget har jag ju bloggat väldigt frekvent, till egen belåtenhet och läsarnas förmodade nöje. Nu har jag emellertid haft en del att stå i, och en inte så liten del av detta har faktiskt varit författarrelaterat. Ids dock inte säga mycket mer än att en del är klart, annat strandat halvvägs och ytterligare annat är på väg in i ett intressant skede, då jag vid det här laget börjat lära mig att hålla käft tills allt är klart. Hur mycket utbyte hade ni av den informationen? Inte så mycket att blogga om, med andra ord. 

Nå, allt har förstås inte varit författarskap. Jag har till exempel snart sett klart första säsongen av den där ”House of Cards”, som någon på twitter uttryckt tröttnad på att ”alla pratar om”. Lustigt – eller snarare skönt – hur den där typen av hajper kan gå en fullständigt förbi i vår sköna, nya värld av isolerade små sociala medie – bubblor.

Betyg: I och med att jag sett elva avsnitt inom loppet av en vecka så tycker jag uppenbarligen att ”House of Cards” är ganska bra, även om jag stör mig något oerhört på Kevin Spaceys dialekt, för att inte tala om greppet att ideligen låta honom tala in i kameran, i synnerhet som den information som därigenom ges till allra största delen är allt för övertydligt och därmed överflödigt. Låt mig tänka ut en del saker själv, jag grejjar det, inga problem, jag lovar. Lite Dexters vocie-over, så kanske några av er förstår vad jag menar. Överhuvudtaget är manuset rätt svagt, särskilt om man jämför med exempelvis ”Boss”, som utspelar sig i en liknande miljö. Kort sagt hejdlöst övervärderad på imdb, men det är ju nästan alla tv – serier, vilket kan bero på att om man tycker en serie är dålig, pallar man ju inte se klart den, och kommer därmed inte sätta betyg.

Annars är jag tydligen med i det nya numret av Det grymma svärdet, en samling filmer utgivna på usb – sticka som jag inte har någon aning om hur man får tag på. Har inte fått något eget exemplar, och bjöds inte ens på släppfesten, och då hade jag fortfarande facebook. Eller jo, där ljög jag visst, jag bjöds privat av Förläggar – Fredrik, men det räknas ju inte riktigt på samma sätt som en facebook – inbjudan. Dessutom hade jag inte 1) tid 2) lust. Ni vet ju vad jag tycker om fest. Men medverkar gör jag, med ett gammalt klipp från 2004 där jag i helskägg kokar pölsa och snackar skit om fjollträsk, då jag bodde i en stuga i Norrland på den tiden. Ett tips är att skicka ett mail till lystring förlag och fråga, om detta nu är så viktigt.

Apropå DGS har Pontus i vanlig ordning sagt i stort sett allt av vikt som finns att säga om den senaste tidens snackis, och det är ju skönt att någon pallar ta ordentligt tag i dessa förbannade dagsaktualiteter, så slipper vi andra. Med tanke på de hundratusentals tweets, facebookupdateringar, blogginlägg, krönikor och allt som folk spyr ur sig lär ju minst någon sagt något liknande enligt ”miljarder apor vid skrivmaskin” – principen, men det sköna med Pontus, som jag strävar att efterlikna, är ju sättet han säger det på; slappt och förtroligt, som ett brev från en kompis. Och detta är i sig av oerhörd vikt, börjar jag inse, då jag stör mig allt mer på den lillgammalt präktiga ton som präglar denna samtid, där alla tror sig vara någon slags ”offentlig röst”, och därmed ska skriva så förbannat duktigt och genomtänkt om allt jävla möjligt. Vem tror ni att ni är? En bildad allmänhet? Sluta med det!

 Är detta något typiskt för Sverige, eller är nätet lika tråkigt överallt?

Ja just det, pallar inte leta upp någon passande bild den här gången. Har lite bråttom ut nämligen, men tänk er en dryg elevrådsordförande som sitter framför en dator och skriver ett duktigt inlägg om näthat eller vad det nu är som gäller idag. 

Annonser

From → Uncategorized

3 kommentarer
  1. Pontus permalink

    Jag hade inte hört talas om den där serien, jag. Själv plöjer jag på lediga stunder nåt som heter ”Justified”. Rätt kul. Kentuckyrednecks som är artiga och älskvärda medan de skjuter och knivar varann. Hjälten är som en tidig Clint Eastwood som inte har förstoppning och inte konstant vaknat på fel sida. Känns också lite som om ifall Sons of Anarchy skrivits av en vuxen istället för som nu, uppenbarligen av en femåring.

    Tack för de värmande orden förresten. Satt just och oroade mig för att jag lät lite för sur och tvär. Det är jag inte, det är bara gubbpunk, jag spelar de ackord jag kan.

    • schipperke77 permalink

      I korthet behövs fler som är sura och tvära utan att vara fullständigt flashback, tycker jag.

      Nu fortsätter min (relativa) nätsemester.

  2. Om du är less på näthatdiskussionen så kan du pusta ut. Nu är det melodifestivalen som gäller. Snart börjar de väl äta BigPack-glass också.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: