Skip to content

Bilbo

januari 22, 2013

 

Image

Jag blev faktiskt besviken redan av den första trilogin, men har med tiden kommit att uppskatta den för vad den är; ett svulstigt stycke oljemålad pekoral, med inslagen av ofrivillig humor som välkommen bonus. Så högt uppställda förväntningar var inte ett problem. Men Peter Jackson har faktiskt lyckas igen. Och med ”lyckas” menar jag göra mig besviken.

 När jag just sett den på bio trodde jag besvikelsen framförallt härrörde från det fullständiga fiaskot med den nya 3D – anpassade hd – superframewhateva – tekniken, som fick allting att se ut som en billig dokumentär. Särskilt striderna, där folk rör sig snabbt. Man ser för mycket av vad de gör, det blir som att se ett ”bakom kulisserna” – inslag om inspelningen, man förväntar sig att IanMcKellan mitt i allt ska tala in i kameran om hur roligt det har varit att slåss och hoppa runt fast han är 90 år och bög och allt. Dom har liksom filmat hela skiten med den där senaste digitalkameran från sony, för den är så jävla GRYM va särskilt på det här med 3D, det blir ett helt annat DJUP i kontrastverkan och blabla, men det ser likförbannat skit ut. Och så 3D på det. Skit i 3D. Undra på att jag så sällan går på bio nuförtiden.

Det har dock varit en rent fantastisk oscarskörd på TPB den sista tiden, och jag kände därmed att jag lika gärna kunde ge Peter Jackson en sportslig och se hans film som film skall ses, på datorskärmen hemma, utan en massa jävla 3D – effekter och highspeedframerae som stör och irriterar. Med uppmärksamheten full, blev dock filmen ännu sämre. Alltså vafan är detta för manus? Min femåriga dotter berättar såna sagor hela tiden. Sagor som knappt hänger ihop, där sagolika sammanträffande är regel, där cliffhangers staplas på varandra tills allting löses med hjälp av himmelska ingripanden och mirakel gång på gång på gång. HON skulle älska den här filmen, men hon är som sagt bara fem, och den är ju både blodig och ”läskig” med alla orcher och andra missfoster.

Annonser

From → Uncategorized

One Comment
  1. Björn permalink

    Hela filmen är actionscener staplade på varandra; kaka på kaka utan något slut i sikte. Jag tyckte filmens enda behållning var den något lugnare inledningen och Gollum-scenen. Som om det inte vore smärtsamt tydligt redan för tio år sedan, så är det definitivt det nu: PJ är en förvuxen 12-åring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: