Skip to content

SCHIPPERKE VOLYM II?

februari 3, 2012

För några månader sedan, när snön och mörkret ännu inte fallit, var jag full av sturska planer, bekvämt placerade i en lagom avlägsen framtid. Nu i februari hade jag till exempel tänkt ge ut en andra volym av Schipperke, i form av en återutgåva av den tioårsjubilerande och slutsålda ”Recension”, med de indragna Vulkan – böckerna ”Smak” och ”Expedition” som bonusmaterial, samt ett omfattande förord där jag för urtonde gången grävde ned mig i mitt livs stora triumf och den korta tid som ”hipp” som därmed följde.

Tanken var att spektaklet skulle publiceras mot slutet av denna månad, då släppfesten för ”Recension”, och därmed dess utgåva, skedde sista helgen i Februari år 2002. Jag tänkte pricka tioårsjubileumet bullseye, dawg, fatta värsta feta! Men människan spår och skiten rår. I första hand korsades mina planer av denna fördömda vinter, vars mörker och kyla drabbat mig hårdare än någonsin förr. Förra blogginlägget är ett mycket bra exempel på den sinnesstämning som varit rådande, men att jag överhuvudtaget kunde skriva något, oavsett hur dystert, är ett gott tecken på att den allra värsta depressionen börjat skingras. Större delen av December och Januari har jag suttit som förlamad på min unkna lilla kammare, oförmögen att klämma ur mig mycket mer än en och annan hatisk facebook – uppdatering emellan de filmer som passerat min apatiska blick.

Något ”omfattande förord” har inte ens kommit på tanke, och en jävla tur är väl det: kontrasten mellan detta lysande förflutna – där Lokkar, Drejjar med flera av den tidens hipsters trängdes med mina ännu inte fullständigt antroposoferade eller nedpundade polare i en precis lagom ruffig lokal till ”Recensions” ära, med Las Palmas debut som grädde på tårtan – och dagens sunkiga elände – jag har inga exempel på någonting alls att ge, och däri består eländet: utav ingenting – hade kanhända drivit mig att göra något drastiskt (nej, självmord kommer aldrig bli aktuellt för min del. Däremot har jag i de riktigt mörka stunderna lekt med tanken på att börja rappa). Sedan visade det sig förstås att ursprungs – pdf:en till ”Recension” försvunnit helt i forna generationers kasserade datorer. En hyfsat hög tröskel, men inte helt oöverstiglig: det går ju alltid att sammanbitet scanna in skiten igen.

Den där totala muren rände jag in i när jag slutligen plockade upp mitt egna exemplar av ”Recension” och försökte läsa eländet igen. Skammen blossade snart på mina kinder, och efter inte mer än två, tre sidor slängde jag den ifrån mig i avsky och äckel. Observera att jag inte uttrycker mig i några målande överdrifter nu, snarare tvärtom: skammen var så stark att den tog sig fysiskt uttryck på ett sätt jag knappast känt sedan puberteten; andnöd, prickar för ögonen, yrsel, illamående. Tänk att du är fjorton år gammal och blir nobbad av tjejen du är kär i vilket går ut över skolans högtalarsystem samtidigt som du tappar byxorna och bajsar på dig medan din dagbok råkar hamna på overheadprojektorn i samma ögonblick som din stora, feta, grekiska morsa kommer in i klassrummet för att se till att du har rena kalsonger på dig.  DEN känslan.

I någon vecka var jag dock ännu inte riktigt förmögen att dra den enda rimliga slutsatsen av mina spontana känslor, utan lekte med tanken på att dämpa den allra värsta skammen genom att ge ut någon slags kommenterad upplaga, där jag i omfattande fotnötter ursäktade varje alltför genant stycke, tills jag i samtal med min vän och formgivare Calle Thörn insåg hur jävla skitnödigt det hela skulle bli. Så jag släpper skiten och gör nytt istället. Mitt största problem med ”Recension” i dagsläget är trots allt att dess skam är alldeles för vida sprid med sina 2000 exemplar. Så varför sprida fler? Ni som hör av er och undrar om jag har nån ”Recension” kvar med era snyfthistorier om feststölder och aldrig återlämnade lån kan med andra ord gurgla min sperma.

Annonser

From → Uncategorized

16 kommentarer
  1. Ggggh permalink

    Att du skäms för recension är ett gott, tecken. Vet inte om det kommer som en överraskning, men man utvecklas med åren. Det som känns rätt när man är 22 fungerar inte när man passerat 30.

    Skaffa en terapeut du har råd med, rid ut stormen och ta dig samman. Anabola- artikeln visar att du fortfarande kan.

  2. Ggggh permalink

    En sak till, denna livskris funkar faktiskt utmärkt i skriven form. Tror att många känner igen sig.

    • schipperke77 permalink

      Sånt trams som terapi skall nog inte bli nödvändigt. Krisar det så tar jag en ayahuasca – sejour (mer om detta senare). Och vad det gäller den dagliga kampen, blev allt mycket lättare sedan jag lade fingrarna på sömnhormonet melatonin. En god nattsömn är den bästa boten mot det mesta. Men det är förstås kul att folk kan skratta åt min bortskämda lyxångest. Det är trots allt vad den förtjänar. Och naturligtvis är det ett mycket gott tecken att jag tycker tio år gammalt material är för dåligt. Motsatsen hade varit oerhört deprimerande.

  3. Niklas permalink

    Nämenvaf…. du gör det inte helt lätt för dig du? Boken blev ju hyllad för tusan bövlar. Och jag tror att vi är mer än en handfull som sett fram emot nyutgåvan.

    Det börjar bli lite tröttsamt att läsa det här ständiga ursäktandet för en påstådd uselhet som ingen annan än du verkar se. Kom igen nu, Johannes! Du har fans! Är det verkligen för mycket begärt att vi ska få chansen att läsa dina böcker?

    (Läste förresten Hövding med stor behållning, slutet var riktigt bra.)

    • schipperke77 permalink

      Varför skulle jag vilja ge ut något som jag själv tycker är dåligt? Mina ”fans” – alla 30 – får helt enkelt hålla till godo med min nyproduktion.

  4. mxm permalink

    jag tycker Recension fortfarande håller, och jag ska säga dig varför: det är en bok skriven av en 22-åring som INTE handlar om någon jävla brud som krossat ditt bögiga jävla hjärta ELLER hur du blev mobbad och lyssnar på bögmusik ELLER hur du snortar linor på en yacht för du är så emotionellt barskrapad och blasé.
    Sedermera är det mig veterligen den första SVENSKA boken som talar om narkotika på ett genuint och roligt sätt. Dessutom är den förvånansvärt tidlös i sin avsaknad av tekniska markörer: ingen Facebook, ingen cyberspace, men väl gammaldags TV.
    klart du skriver bättre nu, men Recension kommer alltid vara din ”Bright Lights, Big City”, och det är fantamej inte illa.

    • schipperke77 permalink

      Det är möjligt att den ännu står sig hyfsat i förhållande till övrigt inom genren ”urban ungdomslitteratur”, eller vad man nu skall kalla det. Håller dock inte med att den helt undgått tidens tand. Formatet ”korta, självbiografiska texter i anspråkslöst tonläge” har liksom devalverats en hel del av bloggformatet. Även om Schulman m.fl givetvis är oerhört taffliga varianter så har de vattnat ur hela konceptet i kraft av sin mängd.

  5. Christopher permalink

    Den där kommenterade upplagan låter på riktigt som en fantastisk idé, men tror ändå du gör rätt i att satsa på något nytt istället för att meta-grotta i det gamla. Så länge ”något nytt” inte är att börja rappa, det vill säga.

    • schipperke77 permalink

      Beror på hur bra jag säljer.Fuckin passa er.

  6. Lundkvist permalink

    Ge ut den som ljudbok! Låt någon läsa ur den som en mobbare eller taskig storebrorsa som läser högt ur din dagbok medan han håller undan dig med andra handen. Eller alltså en person sitter och läser in den medan du kan sitta och avbryta i ett hörn eller så. Skitbra idé.

  7. Arrug Slahmag permalink

    Recension är en svensk klassiker. Finns ett ex på Stadsbiblioteket för de stackare som inte skaffade boken 02.

    Ljudbokidén är ju helt lysande. Föreslår P3s Jonathan Unge som inläsare.

  8. Svante permalink

    Jag är lite osäker på om kommentarer här når fram till dig, men jag skriver här, då jag inte lyckats hitta din e-postadress.

    Jag läste nyligen om ”Recension”, för första gången sen 2003, och den står sig verkligen. Särskilt då kapitlet ”Café Kosmos”, som på något sätt sammanfattar det unikt cynisk-varma Johannes Nilssonska perspektiv som även återfinns i dina övriga verk (vilka naturligtvis står bredvid ”Recension” i bokhyllan.)

    Några frågor:

    – Har du umgåtts mer med planerna på att återutgiva ”Recension”? Med tanke på att begagnade exemplar av boken åtminstone en gång i veckan säljs på Bokbörsen (jag har en bevakning satt och meddelas när så sker), och då inte sällan betingar ett pris över 500:-, finns det ju säkerligen en marknad för det, om man bara ska tänka krasst kommersiellt.

    – Jag lade i dag märke till att mitt ex av ”Recension” har ett glapp mellan sida 16 och sida 33, och att en hel rad kapitel således saknas. Jag har faktiskt aldrig märkt det förut. Fel på mitt exemplar, eller ”ska det vara så”?

    Tack på förhand.

    • schipperke77 permalink

      En direkt nyutgåva har jag verkligen inte lust med, men det finns hopp: jag och lystringbossen Fredrik Jonsson tog en öl när jag var uppe i stan nu i veckan, och diskuterade bland annat att eventuellt ge ut en samlingsvolym med det bästa av det jag skrivit från gamla Schipperke-fansinet fram till idag. Då kör vi nog en del från recension.
      Det ska inte vara ett glapp mellan 16 och 33. Beklagar.

      • Svante permalink

        Tack för svar. Jag förstår att du inte är så sugen på en direkt nyutgåva, men kul med en samlingsvolym.

        Känner du förresten till framlidne, självpublicerade författaren Anton Wester? Jag och en vän höll hans blogg, senare publicerad som boken ”Jacques”, för kult, och det var mer än tydligt att han inspirerades av dig.

  9. schipperke77 permalink

    Nej, jag hade faktiskt aldrig hört talas om honom, och det enda man får fram på en googling är ett blogginlägg från någon nära sörjande om hans begravning och en död länk till en vulkan-bok. Tragiskt.
    Jag hade en liten grupp efterföljare i mitten av 00-talets bloggosfär: Beta, Esgieqroue och Maxim, som alla lagt ned den verksamheten nu. Verkligen synd att inte fler tog vid. Man saknar ju minst sagt den stilen i dagens internetklimat med sina öppna brev till SD och annan politisk patetik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: